Jotunheimen 2013

1. Spiterstulen - Gjendebu
2. Vilodag
3. Gjendebu (båt) - Gjendesheim - Memurubu (Besseggen)
4. Memurubu - Gjendesheim - Spiterstulen (båt+buss) 
5. Spiterstulen - Galdhöpiggen - Spiterstulen (topptur)

 

Efter att ha inlett vår fjällvandringskarriär i de svenska lapplandsfjällen tänkte vi att det kunde ha varit kul att testa på Norge. Efter att ha kollat i vägatlasen (läs: Google Maps) så kändes bilresan så mycket kortare och skönare också. Tyvärr så visade sig vägarna inte alltid vara super så det tog ändå 11-12-13 (?) timmar från Uppsala. Vi kom fram till Spiterstulen sent på kvällen och smällde upp tälten på första bästa gräsplätt. Morgonen efter när det ljusnat upptäckte vi att det var precis vid ingången till receptionen, på ett "tält förbjudet"-område och vi fick massor av skäll av en arg tant. Jaja, vi gav oss iväg. 

Dag 1. Spiterstulen - Gjendebu

Jag säger bara FY vad internet ljuger för en. Efter att ha läst på en massa sidor om denna härliga dagsetapp blev vi helt förkrossade när vi helt enkelt aldrig nådde vår destination. Sten, sten, sten, säkert fint, sten, sten, skog. Nu är det några år sedan vandringen gjordes och jag har liksom helt glömt bort allt det fina. Jag minns mest att vi knallade runt i björkskogen och hela tiden trodde att Gjendebu-stugan skulle titta fram bakom nästa krök. 

Dag 2. Vilodag


Dag 3. Gjendebu - Gjendesheim - Memurubu (Besseggen)

Vi hoppade på båten i Gjendebu under tidig morgon i riktning mot Gjendesheim. När vi stannade till i Memurubu kastade vi av oss ryggsäckarna på bryggan och fortsatte båtresan med enbart dagspackning (lite mat, fika, förstärkningsplagg). När vi hoppade av begav vi oss upp på väg mot den mytomspunna Besseggen. Makalös utsikt över dalen och sjön erbjöds nästan omedelbart, så den som tänker sig en startfika gör bäst i att spara den tills den nått några höjdmeter. Norrmännen var som vanligt nästan töntigt hurtiga och joggade förbi oss. Gamla, barnfamiljer, ungdomar - gemensamt var att de alla höll högre tempo än oss. Besseggen var verkligen så fantastisk som det ser ut på vild. Vältrafikerat förvisso, men vi hade nog ändå ganska stor tur och klarade oss ifrån de värsta folkmassorna. 


Dag 4. Latmansdag med fuskbuss

Efter att ha drabbats av någon slags Spiterstulen-vandringshat efter den första dagsetappen tvingade jag de andra att åka bussen tillbaka. Eller ja, de var nog inte så svårövertalade då jag sa att jag åtminstone tar bussen och att de kan göra som de vill. Ganska soft, vi hängde i någon håla och käkade sushi, och köpte med oss några folköl som vi njöt av på kvällen i Spiterstulen. Denna gång gjorde vi som man ska göra, d.v.s. satte tältet i ett designerat tältområde och betalade en avgift för att få bo där. 

Dag 5. Topptur till Galhöpiggen

Tidigt på morgonen gav vi oss iväg med dagspackning. Kök, mat, regnkläder och en varm tröja. Destinationen var Galdhöpiggen, norra Europas högsta berg på 2469 meter över havet. Då Spiterstulen som vi startade vid ligger på ungefär 1100 meter så hade vi ju gjort nästan halva etappen redan när vi vaknade. 
Vandringen var fin och inte särskilt jobbig. Väl på topppen finns en stuga med kaffeservering.